Det är påsklov nästa vecka, men det rör ju inte mig, eller gör det de? Jaaa de är klart att de gör, Sofie har ju en vecka ledigt. Då har vi planer på gång, men det är hysch hysch på det än så länge. Menne nu är det faktiskt så att jag har hittat en gammal hårdisk som jag ska undersöka, den är seg men jag ska nog hitta något. Tummar upp för gamla hårdiskar!

Ny vecka igen då, vecka nr 13! OOooo något kommer hända, något som inte är bra, något som har med otur att göra. Bamm bamm baaaa (dramatiskt stycke). Fast jag är inte så vidskeplig, jag lägger alltid nycklarna på bordet. Men just nu är mina nycklar borta, har varit sedan i somras. Jag har letat å letat, men de känns som om dom borde dyka upp någon gång. Kanske la jag dom på bordet en solig dag i augusti och sedan inte varit vid det bordet sedan dess. Men de känns inte så troligt. Jag hade en nyckelring som såg ut som en banan, inte i naturlig storlek utan 3 cm lång kanske.

I dag har jag varit ute på äventyr och viftat. Det hela började kl 17:00 då jag bestämde mig för att bege mig till Amundön och runda den på ett smidigt sätt. Sagt och gjort jag började taralla i väg i det fina vår vädret, tralla lalla laa sjöng jag för mig själv i en halvtimma sedan var jag framme. Jag har faktiskt gått runt Amundön flera flera gånger i mitt liv, så varför skulle de bli något fuffens denna gången? Jag började springa genom skog, splacha i några vattenpölar, hoppa på bärgen. Tills jag kom på att jag inte visste alls var jag va! Det fanns inte en människa någon stans. Det fanns inga täcken på väg eller stig så jag började planlöst ströva omkring för å komma på vart jag va. Tills jag kom på att det är i sådana här miljöer man hittar lik i krimenal serier, då vågade jag inte gå runt längre för vem vet vad man hittar. Sedan slog det mig att om inte jag hittar ut från ön så kommer det vara mig som någon hittar om några månader. Jag hade ingen mobil med mig häller, för annars hade jag tänkt ringa Viktor, jag kom på att vi gick runt ön för ett par år sedan. Som den friluftsmänniska jag är så tänkte jag att jag kunde bygga mig en liten hydda och börja leva mitt liv som eremit och leva med bark som föda och ekorrar som mina nära vänner. När det började bli mörkt så tänkte jag att jag skulle prova gå samma väg tillbaka från där jag kom. Det fungerade faktiskt, att jag inte tänkt på de tidigare. Tillbaka i verkligheten kom jag hem och ringde Viktor och frågade om vi inte hade gått runt ön, och han svarade "jooo, de har vi...men vi gick vilse". Men alla andra gånger jag har gått runt tänkte jag, uhhummmmm, då kom jag på att jag faktiskt aldrig gått runt ön själv, utan med typ klassen när man va liten och skulle gå poängpromenad. Men då gick man i grupp å med en lärare, då tänkte inte jag på omgivningen jag bara föjlde strömmen. Så det var där skon klämde kan man säga...Men nästa gång ska jag knäcka nöten!

Idag har det blåst uppfriskande överallt och i mitt ansikte. Jag fick en gren i huvet, fast de va inte för att det blåste, det var för att jag nästan gick in i ett träd. Men det var uppfriskande. I bland när det blåser kan det lätt hända att man får saker i ögonen, då är det fördel gamla människor i det här läget, eftersom de oftast har så mycket överbliven hud som hänger för ögonen så inget kan blåsa in. Det är jätte bra, för då ser dom ingenting häller. Det är därför vissa har käpp.

Nämen, vad händer här då?!? Är det så att det är jag som skriver igen? Vilket sammanträffande att just jag skriver på min blogg. Nä jag skämta det är alltid jag. Eller den där som min mamma brukar säga. På tal om den där så måste jag också passa på att ta upp kusin det! Cousin it, jag har hört att jag är lik honom/henne eller den eller det, de e iaf en kusin till familjen Adams. Jag googlade och hittade den här:

Nu har jag räknat alla mina fingrar på mina två händer två gånger. Det är så gammal jag är och snart fyller jag ett finger till. Oavsett om jag börjar från höger eller vänster så blir det ett lillfinger. Varför är inte alla fingrar lika långa, det måste ju finnas någon bakomliggande tanke i det. Om man var tvungen att bli av med ett finger undra vilket man skulle välja då? I dag tycker jag att händer är ganska spännande. Vad händer liksom. Man kan vara hand modell, kanske något att satsa på?

Varför är jag alltid så extremt torr i ansiktet när jag vaknar upp dagen efter jag varit ute och ölat? Jag vet inte, ingen aning alls på vad detta kan bero på? Verkligen varenda gång jag lägger mig i lite pickalurvigt tillstånd vaknar jag torr som en tråkig människa. Jag måste skicka brev till hjärnkontoret. Å skicka brev det kan jag göra nu eftersom jag fick frimärken från hjärt-lungfånden eftersom jag skänkt pengar dit. Jätte fina märken måste jag säga. Gör't!

Såååå nu är den klar då, inte någon jätte vidare kvalitet men jag är trött nu och vill sova. Natti nuffsan!

Jag håller på med en liten vinjet...

En grej då, som jag länge av någon anledning varit lite smått fascinerad av är näsor. Det började någon gång när jag gick i sjuan. Jag satt å åkte buss och var väldigt uttråkad då jag kom på att jag kunde titta på folks näsor och sätta betyg på dem. Då är det viktigt att komma ihåg att det inte är bara själva näsan utan också hur själva näsan lirar ihop med resten av ansiktet. Jag kom då på att de flesta passade i sina näsor, för i en poängskala av 1-10 så var de mest 8 som utdelades av mig. Detta höll jag på med ett tag faktiskt, men sedan ebbade det ut och försvann. Fast inte riktigt helt. Det kan komma över mig i bland.

Jag vill börja detta inlägg med att säga: Bebopalula you are my baby! Vilket har gott i mitt huvud ända sedan klockan var någon gång runt eftermiddag. Det är jobbigt när man får en låt på hjärnan å det bara är en mening. Bebopalula you are my baby! Det är som en hickning, de gör ont tillslut.

Man ska inte ge sådana som inte kan rösta mobiltelefoner det blir bara fel när de ska slå nummer. Det är väl det som hände i kväll. Annars då, jo då jo då. Charmed med my heart goes boom var ett kärt återseende å kvällens höjdpunkt. Men ska jag sammanfatta finalen såå GAHH, tolka fritt. Det är som 2005, vad hände då kanske någon undrar...jo Martin Stenmarck vann, menne jag har kommit över det. Men till stora frågan, hur gick det för mig i kväll då? Jo, denna gången började jag inte gråta, å jag gjorde inte sönder något!

Vad ska jag göra i dag? Åh jag vet, jag ska ställa mig vid vägen å lysa med en laserpekare i ögonen på busschaufförer som kör förbi så att dom blir blinda och åker av vägen å alla dör! Nu var jag ironisk här faktiskt. Jag hinner inte för jag ska jobba. Men jag fattar inte vad det är som är så kul med det, att lysa i ögonen på folk. Det är andra gången på bara några dagar jag läser om att ungdomar försöker få busschaufförer blinda. Finns det inget annat man kan roa dagens ungdomar med? Vad gjorde jag när jag va 16, äää jag kommer inte ihåg, man går i nian då eller? Jag körde omkring på en moppe är vad jag får för inre bild. Jag praoade i en golfaffär och spelade tv-spel. Jag säger då de, dagens ungdomar, ge dom en glass i det fina vädret.

Jag vaknar känner mig trött och till och med full, så jag tar mig för pannan...och visst var det så att någon annan har gjort det här förr. Haha, men jag har faktiskt aldrig varit full på Liseberg, å aldrig knarkat på Flemingsberg. Är det någon som lyssnar på Shane Macgowan föresten? För han var full på Liseberg och han hade knarkat på Flemingsberg.

Det va inget föresten, jag måste söka lite inspiration. Jag återkommer...

Detta är ett klipp på en konversation som visar att män å kvinnor ser saker på olika sätt. Först får vi se hur manen berättar hur han upplevt samtalet för sina vänner, där efter hur kvinnan berättar för sina vänner om samma konversation. Detta är från en gammal serie som heter Coupling som gick på TV för några år sedan, ganska rolig faktiskt. Så om man har lite tid över kan man alltid titta på detta klipp.

I brist på annat så försöker jag roa mig med att trycka på små knappar med bokstäver på. Mm fungerat hyfsat. Ja i går var det ett riktigt solglasögon väder, å när det är solglasögon väder så varför inte ta å slänga på sig ett par?

Jag diskuterade med en vän om jag skulle dricka vin eller öl till helgen. Sedan kom jag på att anledningen till varför jag blir så väldigt bakis dagen efter jag druckit vin faktiskt beror på själva vinet. Så saken är biff, det blir inge vin för mig.

What to say, what to say om inte tjena! Dammsuga kan man göra om man vill, hade tänkt å göra det lite i dag. Men sedan kom jag på att om jag gör det i morgon så blir det renare längre. Min dammsugare suger dåligt, antagligen broende på att dammpåsen måste bytas. Eller för att jag alltid försöker suga upp för stora saker som jag inte orkar böja mig ner å ta upp. Som tex kvitton, första gången man försöker går det inte, så försöker man lite till å igen. Tillslut inser man att man ståt å sugit på samma ställe i 5 min utan att få upp kvittot. Då tar man ena tån på kvittot å drar med damsugaren åt något håll så att kvittot går sönder i mindre bitar, då fungerar det alldeles utmärkt.

Binnikemask är äckligt. Det är inte något som jag kommit underfund med nu, utan jag kom bara å tänka på det. Det är häller ingenting jag har, så det inte blir några missförstånd. Men tänk att ha en lång mask som lever i magen, som att vara gravid, eller nej så är det nog inte. Det är meningen för bebisen att vara i magen, så är det ju inte med masken. Fast för masken är det meningen att vara i magen. Binnikemasken kan bli 20m lång, VA! Jaa vad ska man säga liksom? Å hur vet man att man har en, det är inte väsentligt. Den stora frågan är hur får man binnikemask? Eh joo det är faktiskt inte så chockerande. Man får det genom att äta fisk!

I dag är det mars dag numer 2! Den bjuder på blå himmel som ler sådär glatt mot en. Det är också en stor rund sol uppe i det där stora blåa som gör att små små blommor snart kommer häva sig upp ur marken och säga hej, här är jag! Plocka mig inte, jag kom just upp. Lite mer valuta vill jag ha för mitt liv än att bli plockad de första man gör. Hej, Blommkompis! Kan man hör en tussilago ropa någonstans långt bort ifrån. Fast det är klart...smörblommor kan man faktiskt plocka, jag har aldrig kinnat identifiera mig riktigt med dom.

Men förutom att det är en fin dag så har Ernst namnsdag, jag känner ingen sådan personligen men grattis. Mer spännade sakar som händer den 2 mars är att min müsli tog slut i morse, så det blev en dålig balans med för mycket fil i fårhållandet till müslin!

En annan grej med 90-talet var att om man blev varm kunde man ta av sin tjocktröja, knyta den runt midjan och sedan vandra vidare som om att allt var normalt. Typ en sådana champion eller aqua limone tröja i härliga färger. Men ser sällan sånt nu för tiden, fridlyst man får alltså inte plocka dom om man ser en.