Det här är min vän Betty. Hej betty! (i kör) Om man ska vara vän med betty är det viktigt att man inte ger henne mjöl och sådant. Hon är nämligen glutenintolerant, jag tror att de skulle bli en konstig relation om man går omkring å mjölar ner allt i en glutenintolerans närhet. Därför gör inte jag sådant, inte för att jag brukar strö mjöl omkring mig annars häller, men vet aldrig hur folk i allmänhet funkar så de e lika bra att uppmärksamma problemet.

En gång skulle jag å betty handla lite mat i en mataffär, ica eller något sånt va de. Vi gick å plocka lite varor å slängde i korgen osv. Vi var nästan klara och va på väg till kassan då betty utbrister i panik, glutenfri kexchoklad! Måste köpa glutenfri kexchoklad för 11,50 som finns i gluten hyllan, måste ha två!

Att leta efter glutenfria hyllan i okända affärer är inte helt lätt, tillslut gick vi i cirklar. Neeej jag känner igen de här mejeriproduckterna  vi har varit här innan, utbrister jag trött å förtvivlat. Vi kom på att vi var tvungna att fråga någon som jobbade där vart glutenfria hyllan finns. Inte långt därifrån ser vi en som jobbar i affären. En jätte gammal gubbe. Vart är glutenfria hyllan frågade vi i kör. Han tittade på oss och sade, var inte rädda, jag är inte gud. Men jag vet vad ni söker och ni ska få en karta av mig, var försiktiga det är en svår väg ni har framför er. Jag skakade nervöst å kollade på en tant som nästan prejade ett litet barn med sin kundvagn.

Vi tog till det som den gamla manen sagt till oss och vi tog en titt på kartan. Men kartan visade bara två prickar. What the fuck väser betty tyst så bara jag hör. När vi vänder oss för att fråga gubben var han borta. Kvar på golvet låg det bara en korv. Hade detta varit en uppenbarelse? Vad stod det egentligen på kartan? Å framför allt...va korven glutenfri?

Jag orkar inte mer, jag klarar inte av det här längre. Jag hällde ut alla varor vi haft i korgen, vände den uppåner, satte mig på den och började studera kartan. Humm två prickar, två små prickar. Vad betyder det, det känns så uppenbart men jag kan inte tyda det. En medelålders tant går förbi, en sån tant som ser fräsch ut för sin ålder för hon har ingen annat i livet än friskis å svettis. Men när man kollade i ansiktet såg man att de va härjat av livets hårda väg. En hel del rynkor liksom. Russin! Russin betty, russin! Det är inte två prickar på kartan de är russin!

Betty skiner upp som en sol, klart att gluten hyllan ligger vid russina, vad blinda vi har varit! När vi tittade oss omkring såg vi en massa russin på golvet som låg på rad som slingrade sig bort mellan hyllorna. Vi följde spåret. Russina ledde oss mellan mjölk och nudel paket men tillslut såg vi den, glutenfria hyllan. Den sken som guld. Jag och betty tittade på varandra med tårar i ögonen. Vi var så lyckliga. Betty går fram till hyllan, tar två kexchoklad, hon vänder huvudet över axeln, tittar på mig och säger, äsch jag tar tre.