Alla har vi våra små kriser. Jag har haft en, vad jag har märkt av som många i min omgivning också tog notis om. Det var när jag fyllde tio. Så gammal hade jag aldrig varit innan och tänkte att nu är livet ändå snart slut. Jag tänkte tillbaka på min tid som sjuåring, de va tider de. Detta varade i en vecka och jag tog mig igenom den. Sedan dess har jag inte haft någon ålderskris. Okej att jag sneglar på antirynkel krämen då å då när jag har vägarna förbi en kosmetika affär grej. Men de är bara för de där Mary Kay saken jag var på när jag va sjutton. Hon tant kvinnan som höll i den sa att efter tjugo är de dags att börja tänka på framtiden och att allt bara går ut för och börjar hänga. Men de är ju klart att jag reagerar. (Nu slutade du regna btw) Jag har alltid tänkt att innan jag hinner bli gammal så har någon kommit på ett litet piller man tar för att inte få rynkor, eller vad som helst egentligen, sjukdomar, syn fel, pension sparande...ett litet piller och allt löser sig. Men nu slog tanken mig hårt som en käftsmäll...tänk om jag faktiskt hinner bli gammal innan mirakel pillret kommer. Då har jag ingen plan B, bamm bamm baa. (dramatiskt stycke)

Jag funderar och funderar och funderar, men ingen plan B dyker upp just nu. Det kanske är en sådan som får ligga och gro ett tag. Det är som en micro, man lägger in en liten fryst ide i hjärnan. Sedan går man och gör något annat. Man glömmer bort den och helt plötsligt hör man ett PLING! Så har man en färdig fräsch plan B redo att använda. En annan grej kom jag på nu...man kanske skulle skriva en rap låt. Jag har aldrig provat, jag kanske är jätte bra!

Haha den här bilden är rolig för de ser alltid ut som hon äter på något surt så gör hon reklam för extremt sura citron godisar :I