Alltid är det någon dag

I dag är det 141 dagar kvar till nyår och jag har ingen aning om vad jag ska göra! Ett tillfälle att klä upp sig lite extra och köpa raketer. Men också en passiv väntan på att se vad alla ens kompisar ska göra, vem verkar ha ballast grej på gång vem ska jag haka på. Men grejen är att alla sitter passivt och väntar på att den andre ska ge upp och orda något. Eh jag vet inte varför jag skriver de just nu, de är ju faktiskt några dagar kvar.
Om 134 dagar är det julafton. Det är alltså dan före dan före dan före dan före dan före dan före dan före dan före dan före dan före dan före dan före dan före dan före dan före dan före dan före dan före dan före dan före dan dan före dan före dan före dan före dan före dan före dan före dan före dan före dan före dan före dan före dan före dan före dan före dan före dan före dan före dan före dan före dan dan före dan före dan före dan före dan före dan före dan före dan före dan före dan före dan före dan före dan före dan före dan före dan före dan före dan före dan före dan före dan dan före dan före dan före dan före dan före dan före dan före dan före dan före dan före dan före dan före dan före dan före dan före dan före dan före dan före dan före dan före dan dan före dan före dan före dan före dan före dan före dan före dan före dan före dan före dan före dan före dan före dan före dan före dan före dan före dan före dan före dan före dan före dan före dan före dan före dan före dan före dan före dan före dan före dan före dan före dan före dan före dan före dan före dan före dan före dan före dan före dan före dan före dan före dan före dan före dan före dan före dan före dan före dan före dan före dan före dan före dan före doppare dagen!

Om man tittar riktigt länge i texten kan man se en figur. Sånt här är jätte svårt, jag vet. Man får ont i huvudet efter ett tag och man tror att man ser något men så är det något annat. När jag va liten och va hos mormor fick jag och min syrra alltid tablletaskar med en massa mönster på baksidan. Helen lyckades alltid se va de var, men jag fick aldrig till det. Sedan dess har jag varit väldigt anti sånt. Men nu har jag gjort en egen! Skriv en kommentar om ni kan gissa vad det är!

Kommentarer
Postat av: Anonym

fantastiskt, vilket engagemang du har till julafton. vart är gilla-knappen när man behöver den liksom :)förresten ser jag en ekorre som gömt sig

2010-08-12 @ 18:04:42
Postat av: vicco

HAHAHA!

2010-08-12 @ 18:49:20
URL: http://viccostyle.wordpress.com

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0