Så är det

Jag är lite seeeeeg, som sega gubbar är. Drar man mig i armen blir den bara längre och smalare tills den går av. Kan det vara detta mörker som gör att man/jag inte vill lämna den vågräta vinkeln för den lodräta? Jag ligger i min säng nu, klockan är 14.23. Det är inte så att jag vaknat nyss, jag gick upp runt kl11, åt frukost, kollade lite tv och lite grejer. Sedan gick jag faktiskt ut och sprang en timma för att sedan duscha. Det var så kallt så jag såg ingen bättre lösning än att krypa tillbaka ner i sängen. Nu är klockan 14.27 kanske man ska göra lite lunch?? But what? En brunch? Steka ett litet ägg, eller koka en makaron...jag återkommer....

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0